vi var så glada vi var så lyckliga.

det var tidig kväll, solen hade gått i moln , vi satt inne på rummet, vi gjorde ingenting, plötsligt sa du "kom vi går".. jag tittade fundersamt på dig men reste sedan mig upp och följde med. sakta smög vi ut genom dörren och ut i den tomma frysna sommarluften. vi gick och gick .. vägen var lång rak och mörk.. det luktade sommar, mina ben var fulla av blåmärken från äventyren från dagarna innan.. ditt hår fladdrade i vädret på grund av vinden som inte ville ge sig av.. nu var vi framme.. i slutet av vägen fanns på sidan en liten livlig lekpark.. det var nu alldeles tyst, bara suset från björkarna ovanför oss hördes..jag tittade långsamt på dig, din blick.. åh, den var fylld med liv och leklust, du tog min hand och sprang iväg mot gungorna. vi satte oss skrattande på varsin sida och gungade som aldrig förr.. efter en stund slutade vi .. vi la oss på den gröna gräsplätten bredvid . jag kände gräset med fingrarna .. åhh, så livligt det var.. sedan tittade jag på dig , jag log mot ditt fina fräkniga ansikte.. du log brett tilbaka , då  kände jag att det var just då  jag som lyckligast, just då fans inga besvär, just då var jag bara din, just då var allt perfekt..

och det var just då som du sa "Du är min bästa vän"